Räddningsverket följde räddningslagen och uppfyllde sin skyldighet i brandutredningen som gjordes på grund av en brand

10.7.2026 12.33 | Publicerad på svenska 10.7.2026 kl. 12.41

LVV-U/20314/2026, avdelningen för räddningsväsendet och beredskapen, beslutsdatum 3.2.2026

Beskrivning av ärendet

I ett klagomål som inkom till regionförvaltningsverket 19.11.2025 ombads regionförvaltningsverket utreda hur välfärdsområdets räddningsverk och dess brandmästare agerat i fråga om brandutredningen som gjordes på grund av en brand. Enligt klaganden hade brandmästaren i olycksrapporten antecknat uppenbart felaktiga uppgifter om antändningsorsaken. Klaganden hade krävt att räddningsdirektören skulle låta korrigera uppgifterna om bedömningen av antändningsorsaken samt uppgifterna om uppsåt och oaktsamhet. På grund av reformen av statens regionförvaltning överfördes behandlingen av ärendet från och med 1.1.2026 till Tillstånds- och tillsynsverket.

Beslut

Tillstånds- och tillsynsverket hade inget att anmärka på i välfärdsområdets räddningsverks eller dess tjänsteinnehavares agerande och förfarande vid brandutredningen eller vid bedömningen av andtändningsorsaken.

Utifrån de inlämnade utredningarna eller handlingarna framgick det inte att räddningsverket eller en enskild tjänsteinnehavare skulle ha försummat de lagstadgade skyldigheterna eller uppgifterna eller att man annars skulle ha handlat i strid med lagen.

Beslutsmotivering

Tillstånds- och tillsynsverket konstaterade i sitt avgörande att räddningsverket och dess tjänsteinnehavare på basis av givna utredningar och handlingar hade iakttagit de skyldigheter som föreskrivs i 41 § 1–4 mom. i räddningslagen samt räddningsverkets interna anvisningar om brandutredning. Räddningsmyndigheten hade utfört brandutredningen av fallet på nivå 1 genom att bedöma antändningsorsaken till branden samt genom att i tillräcklig omfattning utreda faktorerna som inverkat på brandens spridning, skadorna som branden orsakat och faktorerna som inverkat på skadornas omfattning, såsom de boendes agerande i brandsituationen.

Syftet med brandutredningen enligt räddningslagen är att förebygga motsvarande olyckor och begränsa skadorna samt att utveckla räddningsverksamheten och aktionsberedskapen. Det har inte föreskrivits att räddningsmyndigheten ska ta ställning till om en brand orsakats uppsåtligen eller av oaktsamhet på något annat sätt än när det gäller skyldigheten att anmäla bränder som den misstänker har orsakats uppsåtligen eller av oaktsamhet till polisen.

Tillstånds- och tillsynsverket ansåg inte att brandmästaren vid skötseln av sina uppgifter hade förfarit felaktigt eller försummat sin tjänsteplikt när hen anmälde branden till polisen för fullgörande av den skyldighet som föreskrivs i 41 § 4 mom. i räddningslagen.

Användningen av de uppgifter som registrerats i räddningsmyndighetens Pronto-system för resurs- och olycksstatistik kan orsaka problem i situationer där t.ex. räddningsmyndighetens olycksrapport används som grund för ett beslut om försäkringsersättning. Räddningsmyndigheten ansvarar dock inte för de beslut som försäkringsbolaget fattar och kan inte påverka hur försäkringsbolaget använder de uppgifter som räddningsmyndigheten producerar.

Tillstånds- och tillsynsverket hade inte befogenheter att ändra eller upphäva räddningsmyndighetens beslut om brandutredningen och dess nivå, och inte heller befogenheter att ändra den bedömning av antändningsorsak som antecknats i Pronto-systemet.

Tillstånds- och tillsynsverket tog i beslutet också ställning till räddningsmyndighetens skyldighet att svara sakligt och tillräckligt på specificerade förfrågningar inom skälig tid. Som regel kan en rimlig tid anses vara mellan 1 och 2 veckor beroende på komplexiteten i ärendet. Vid upprepade kontakter och förfrågningar i samma ärende ska myndigheten och tjänstemannen åtminstone i korthet konstatera varför de inte anser det nödvändigt att svara i större utsträckning, och vid behov kan myndigheten också hänvisa till sina tidigare svar.

Tillämpade bestämmelser

beslutssammandrag räddningsväsendet