Internationell adoption av ett barn utan adoptionstjänstorgan

För att man i Finland ska kunna bedöma om ett beslut som utfärdats i ett annat land motsvarar en adoption enligt den finska adoptionslagen, ska innehållet i beslutet granskas. 

Till exempel motsvarar ett beslut om överföring av vårdnad inte adoption enligt det finska rättssystemet. 

Kafala-systemet, som är vanligt i islamska länder, motsvarar inte heller det finska adoptionssystemet. Till skillnad från adoption är kafala ett avtal som inte permanent ändrar det rättsliga förhållandet mellan barnet och den biologiska familjen eller arvsrätten. Kafala är ett tidsbegränsat avtal som gäller tills barnet blir myndigt. Adoption är inte tillfällig utan permanent. Kafala kan upplösas, till skillnad från adoption. 

Enligt finsk adoptionslagstiftning får ett adoptionsbeslut inte vara ett avtal mellan parterna, vara av tillfällig natur eller kunna återkallas. Adoptionsbeslutet kan endast fattas av den behöriga myndigheten enligt adoptionslagstiftningen . Beslutet ska grunda sig på adoptionslagstiftningen i barnets ursprungsland . 

Den faktiska hemvisten (eng. habitual residence) avgör var ditt ärende kommer att handläggas.  

Om din faktiska hemvist har varit i Finland omedelbart (minst ett år) före adoptionen, ska adoptionstillstånd sökas i Finland.  Uppsök först adoptionsrådgivningochansök sedan om adoptionstillstånd.

Om din hemvist har varit utanför Finland, din vistelse utomlands har grundat sig på ett annat syfte än adoption och den har skett omedelbart (minst ett år) före adoptionen, ska Helsingfors tingsrätt bedöma möjligheten att fastställa adoptionsbeslutet. Läs mer på tingsrättens webbplats.

Alla förutsättningar för tillstånd enligt den finska adoptionslagen ska uppfyllas: 

• Adoption är förenlig med barnets bästa och barnet behöver adoption. 
• En utredning om barnets situation har mottagits från myndigheterna i barnets ursprungsland, och om att barnet inte kan stanna kvar hos sin familj, eller att en familj i barnets ursprungsland inte kan hittas. 
• Barnet är en nära släkting eller barnet har stadigvarande vårdats eller fostrats av sökanden. Enligt adoptionsnämndens etablerade praxis avses med en nära släkting ett barnbarn eller ett barn till ett syskon i rakt nedstigande led, inte en mer avlägsen släkting. 
• Gemensam adoption är endast möjlig för gifta par.  
• Sökanden uppfyller alla övriga förutsättningar för adoptionstillstånd enligt den finska adoptionslagen.. 
• Sökanden ansvarar för att samla in, legalisera och låta översätta alla handlingar som krävs för ansökan om adoptionstillstånd. 

Adoptionsnämnden varnar för de risker som är förknippade med självständiga adoptioner. Läs mer i nästa avsnitt ”Varning: självständiga adoptioner är förknippade med risker”. 

Finland har förbundit sig Haagkonventionen om internationella adoptioner, som bland annat syftar till att förhindra riskfyllda självständiga adoptioner av barn. 

Adoptionslagen från 2012 skärpte ytterligare förutsättningarna för adoption i Finland. Syftet med lagen är att förhindra de risker som är förknippade med självständiga adoptioner, till exempel barnhandel. Syftet är också att säkerställa att barnet har ett verkligt behov av internationell adoption. Barnets bästa tillgodoses bäst genom adoption genom ett auktoriserat internationellt adoptionstjänstorgan. Internationella adoptionstjänst tillhandahålls av Interpedia rf.

Enligt adoptionslagen ska en person som är bosatt i Finland och som vill adoptera ett barn från utlandet oavsett nationalitet få tillstånd av adoptionsnämnden och få adoptionsrådgivning och internationell adoptionstjänst. 

Att adoptera ett barn på egen hand utanför den lagstadgade processen innebär många osäkerhetsfaktorer och risker. Sådana är bland annat: 

• Adoptionen är inte giltig i Finland. 
• Helsingfors tingsrätt fastställer inte en adoption, för vilken ett adoptionstillstånd borde ha sökts. 
• Barnet får inte ett resedokument eller inresetillstånd till Finland. 
• Barnet beviljas inte finskt medborgarskap. 
• Barnets bakgrund är oklar och/eller är förknippad med missbruk. 

När sökanden ansöker om adoptionstillstånd för en adoption utan adoptionstjänstorgan ska sökanden lämna in de utredningar som krävs av adoptionsnämnden. 

Nämnden kan bland annat kräva följande handlingar: 

• nödvändiga handlingar rörande den sökande själv 
• handling som styrker släktskapsförhållandet (närstående släkting) 
• i tillämpliga fall, resultat av en DNA-undersökning för att påvisa nära släktskap 
• barnets födelseattest 
• en utredning av socialmyndigheterna i barnets ursprungsland om varför barnet inte kan stanna kvar i sin biologiska familj 
• en utredning av socialmyndigheten i barnets ursprungsland om att barnets biologiska föräldrar har fått adoptionsrådgivning och förstår adoptionens betydelse 
• övriga utredningar och handlingar som adoptionsnämnden förutsätter.

Ändamålsenlig dokumentation krävs vid adoptionstillståndsförfarandet, vid ansökan om uppehållstillstånd för barnet, och för införande av barnet i befolkningsregistret i magistraten (om adoptionstillstånd har beviljats). Alla utländska handlingar ska vara legaliserade samt översatta till finska, svenska eller engelska. Vid behov kan den sökande behöva resa till ursprungslandet för att rätta till eventuella brister i legaliseringen.  

Sökanden ansvarar själv för att alla handlingar skaffas, översätts och legaliseras samt för kostnaderna för dessa. Sökanden ansvarar också för kostnaderna för andra undersökningar som kan behövas (exempelvis DNA-tester). 

För att en handling som utfärdats utomlands av en utländsk myndighet ska få den avsedda rättsverkningen i Finland ska handlingen legaliseras. Legalisering av en handling är en åtgärd som anknyter till parternas rättsskydd och säkerställande av förvaltningens tillförlitlighet. På detta sätt säkerställer man att den som har utfärdat handlingen har i lag fastställd rätt att utfärda en sådan handling i det aktuella landet. 

Legaliseringen sker på två olika sätt beroende på om det berörda landet har anslutit sig till Haagkonventionen av år 1961 om slopande av kravet på legalisering av utländska allmänna handlingar (det så kallade Apostille-avtalet): 

1. Om en handling har utfärdats i ett så kallat Apostille-land, ska handlingens riktighet intygas genom ett Apostille-intyg som utfärdats av den behöriga myndigheten i landet. Intyget bestyrker underskriften på handlingen, den undertecknandes ställning och vid behov sigillet eller stämpeln på handlingen. 
2. I andra än så kallade Apostille-länder bestyrks handlingarnas riktighet av utrikesministeriet i det aktuella landet, varefter den finska beskickning som är behörig i landet legaliserar handlingen genom att till handlingen foga ett intyg över rätten för ovan nämnda tjänsteman vid utrikesministeriet att utfärda intyget i fråga. Om det inte finns någon finsk beskickning i det aktuella landet och landet inte hör till någon finsk beskicknings verksamhetsområde, kan det i vissa fall vara möjligt att legalisera handlingarna vid en beskickning i ett annat nordiskt land (utom Norge). 

Med tanke på den stora mängden dokumentförfalskningar som rör sig i Västafrika kan ett västafrikanskt dokument legaliseras först efter att handlingens äkthet har klarlagts. Sökanden är ansvarig för handlingens äkthet och är därför skyldig att lämna in handlingen till en advokatbyrå som övervakas av beskickningen och utrikesministeriet för granskning av handlingens äkthet. Sökanden står också för kostnaderna för att säkerställa äktheten. Eftersom alla nordiska länder inte kräver autentiseringsintyg för västafrikanska handlingar, är det inte möjligt att legalisera handlingar från detta område som ska visas upp i Finland vid en annan nordisk beskickning. 

Du hittar mer landsspecifik information om legalisering av handlingar på utrikesministeriets webbplats.

Du hittar mer information om förfarandet för legalisering och verifiering av västafrikanska handlingar finns på webbplatsen för Finlands ambassad i Abuja.

Handlingarna ska vara på finska, svenska eller engelska. Handlingar på ett annat språk ska översättas av en auktoriserad translator. Du kan söka auktoriserade translatorer i Finland på Utbildningsstyrelsens webbplats Om handlingarna har översatts utomlands, ska även översättningen legaliseras.

Med internationell adoption avses att du och det barn som ska adopteras är bosatta i olika länder. Adoptionen påverkas inte av din eller barnets nationalitet. Den lagstiftning som är tillämplig på adoptionen avgörs av din eller barnets faktiska hemvist.  Om din eller barnets faktiska hemvist är i Finland tillämpas finsk lag.  

Om du vill adoptera ett barn internationellt är du alltid skyldig att ansöka om adoptionstillstånd och få adoptionsrådgivning av välfärdsområdet eller en adoptionsbyrå (Rädda Barnen) innan ansökan. Du behöver ett adoptionstillstånd även om det är fråga om en adoption inom familjen eller en adoption av en släktings barn från ett annat land till Finland. Du behöver tillstånd även om adoptionen har skett i ett annat land och din faktiska hemvist var i Finland då adoptionen fastställdes.

1. Be alltid först om adoptionsrådgivning av ditt välfärdsområde eller en adoptionsbyrå.
2. Be myndigheterna i ditt barns ursprungsland om en utredning av barnets situation och bakgrund. 
3. Fyll i ansökan om adoptionstillstånd och skicka den och de nödvändiga handlingarna, översatta och legaliserade eller med Apostille-intyg, till adoptionsnämnden.