Anvisningar för ansökan om adoptionstillstånd

Till adoptionsansökan ska alltid bifogas ett läkarintyg om sökandens hälsotillstånd (T-intyg). T-intyget ska vara fullständigt, det vill säga alla uppgifter på intyget ska göras tillgängliga för påseende. T-intyget får inte vara äldre än ett år när det inkommer till nämnden. 

Sökanden ska bekräfta uppgifterna på T-intyget genom att underteckna det.  
Om adoptionssökanden har en kronisk sjukdom eller en sjukdom eller skada som begränsar hans eller hennes förmåga att vårda barnet eller för vilken prognosen är dålig, ska han eller hon lämna in ett specialistläkarintyg om sitt hälsotillstånd till adoptionsnämnden. 

Av specialistläkarens utlåtande ska framgå åtminstone följande: 

• Hälsotillståndets inverkan på funktionsförmågan. 
• Nuvarande allmäntillstånd och funktionsförmåga samt vilka eventuella symtom sjukdomen ger upphov till.  
• Eventuell läkemedelsbehandling relaterad till sjukdomen. 
• Läkarens helhetsbedömning av hälsotillståndet och symtomen samt den eventuella framtida uppkomsten av associerade sjukdomar. En bedömning av hur sjukdomen eventuellt påverkar fostran av adoptivbarnet och förmågan att ta hand om barnet fram till vuxen ålder. 
• En uppskattning av hur sjukdomen påverkar den förväntade livslängden, om alls. 
• En bedömning av hur sjukdomen reagerar på höga stressnivåer och hur en eventuell kris i samband med ett adoptivbarns ankomst kan påverka hälsotillståndet. 

Det specialistläkarutlåtande som lämnas till nämnden får inte vara äldre än sex månader då ansökan inkommer till nämnden. Specialistläkaren ska i sitt utlåtande ta ställning till sjukdomens inverkan på adoptivföräldraskapet. Om läkaren inte har tagit ställning till adoptivföräldraskapet ska nämnden begära om ytterligare utredningar.  

Nämnden bedömer inverkan av de sökandes hälsotillstånd på adoptivbarnets bästa. Det är viktigt att de sökandes hälsotillstånd är fysiskt och psykiskt stabilt, och att de kan erbjuda adoptivbarnet god vård och omsorg fram till att det uppnår vuxen ålder. Barnets bästa är alltid den primära grunden för adoptionsnämndens beslut, och bedömningen av hälsotillståndet görs från fall till fall. 

Enligt adoptionslagen ska en adoptionsbyrå som tillhandahåller adoptionsrådgivning inhämta ett utlåtande om förhållandena i fråga om barnet och de sökande av det välfärdsområde inom vars område deras hemkommun finns. Utlåtandet får i princip inte vara äldre än ett år när ansökan inkommer till adoptionsnämnden. 

Ett aktuellt utlåtande av välfärdsområdet krävs också i samband med de tilläggsutredningar som ska utarbetas för ansökningar om förlängning av ett adoptionstillstånd. 

En förutsättning för adoptionstillstånd är samtycke från den andra parten i ett registrerat partnerskap eller samboförhållande. Därför bifogas till adoptionsrådgivningens utredning om sökanden en kopia av en handling som undertecknats av den andra parten i parförhållandet, där denne samtycker till adoption av barnet. 

Adoptionslagen innehåller bestämmelser om lämnande av samtycke. Samtycke lämnas skriftligen. Samtycket ska dateras och undertecknas av den person som ger samtycket. Samtycket tas emot personligen av adoptionsrådgivaren. 

Adoptionsrådgivning ges också till den andra parten i den sökandes parförhållande. Straffregisterutdrag för alla vuxna som bor i samma hushåll som den adoptionssökande ska kontrolleras i samband med adoptionsrådgivningen.

Under adoptionsrådgivningen ska utöver straffregistret även kontrolleras den adoptionssökandes polisuppgifter och uppgifter om eventuella utryckningar till hemmet. Högst ett år ska ha förflutit sedan granskningen vid den tidpunkt då ansökan inkommer till adoptionsnämnden. 

När adoptionsrådgivaren är ett välfärdsområde har det rätt att få uppgifterna direkt från polisen med stöd av 20 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. 

När adoptionsrådgivningen ges av en adoptionsbyrå (Rädda Barnen rf), ska den begära om granskning av polisuppgifter från de sökandes välfärdsområde samtidigt som den inhämtar ett utlåtande om förhållandena för de sökande på basis av 24 § i adoptionslagen. 

De sökandes polisuppgifter får inte lämnas till adoptionsnämnden som sådana. Det är tillräckligt att hemutredningen innehåller en anteckning om att polisuppgifterna har kontrollerats. Om adoptionssökandens polisuppgifter innehåller en anteckning som kan ha betydelse för adoptivföräldraskapet, ska detta antecknas i hemutredningen. I annat fall räcker det med att det i hemutredningen finns en anteckning om att sökandens polisuppgifter har kontrollerats samt datum för kontrollen. Bedömningen av den potentiella påverkan på adoptivföräldraskapet görs av välfärdsområdet.  

En anteckning om kontrollen av polisuppgifter och eventuella utryckningar till hemmet ska ingå i alla hemutredningar. Om anteckningen saknas är adoptionsnämnden tvungen att be om ytterligare utredningar.

De adoptionssökandes ansökan om adoptionstillstånd blir anhängig i nämnden på grundval av sökandenas egen ansökan. Adoptionsnämnden har observerat att sökande skickar in ansökningar om adoptionstillstånd upp till flera månader före bilagorna är klara. Ansökan om adoption kan dock handläggas först när alla nödvändiga handlingar och utredningar har lämnats in till nämnden. 

Observera att för att säkerställa en smidig tillståndsförvaltning kan adoptionstillstånd sökas först efter att adoptionsrådgivningen har slutförts.  

Det är mycket viktigt att de sökandes egen ansökan inkommer till nämnden innan det giltiga tillståndet löper ut. Adoptionsnämnden önskar att ansökan om förlängning av adoptionstillstånd inkommer i god tid, dock tidigast tre månader innan tillståndet löper ut.  

Välj och fyll i din ansökan på adoptionsnämndens skyddade formulär, beroende på vilken typ av adoptionstillstånd du ansöker om: 

• tillstånd för inhemsk adoption 
• tillstånd för internationell adoption genom ett adoptionstjänstorgan 
• tillstånd för internationell adoption utan adoptionstjänstorgan 
• förlängning av tillstånd till inhemsk adoption
• förlängning av tillstånd till internationell adoption

Alla utländska handlingar ska vara legaliserade och översatta till finska, svenska eller engelska. Du är ansvarig för att skaffa, låta översätta och stå för kostnaderna för alla handlingar och andra eventuella utredningar.  

Innan du lämnar in en handling som upprättats utomlands till adoptionsnämnden ska du få den legaliserad. Legalisering av en handling säkerställer att den part som upprättat handlingen har rätt att utfärda den enligt lag i det ifrågavarande landet. 

Legalisering sker på två olika sätt beroende på land: 

1. Apostille-länder 
   Om ett land har anslutit sig till den internationella Apostillekonventionen (Haagkonventionen om slopande av kravet på legalisering av utländska allmänna handlingar) ska du be den behöriga myndigheten i ifrågavarande land om ett Apostille-intyg. Med intyget bekräftas underskriften, undertecknarens ställning och vid behov sigillet och stämpeln på handlingen. 
2. Andra än Apostille-länder 
   Om ett land inte har anslutit sig till Apostillekonventionen ska du be utrikesministeriet i ifrågavarande land om ett intyg. Därefter bifogar den behöriga finska beskickningen i landet ett intyg om att tjänstemannen vid utrikesministeriet har haft rätt att utfärda intyget. Om det inte finns någon finsk beskickning i landet och det inte omfattas av behörigheten för någon finsk beskickning, kan handlingen i vissa fall legaliseras vid ett annat nordiskt lands beskickning (dock inte i Norge).

Jotta Suomessa voidaan arvioida, vastaako toisessa valtiossa annettu päätös Suomen adoptiolain mukaista adoptiota, täytyy päätöksen sisältö tarkistaa. 

Esimerkiksi huollonsiirto-päätös ei vastaa Suomen oikeusjärjestelmän mukaista adoptiota. 

Myöskään islamilaisissa maissa yleinen kafala-järjestelmä ei vastaa Suomen oikeusjärjestelmän mukaista adoptiota. Toisin kuin adoptio, kafala on luonteeltaan sopimus, joka ei muuta pysyvästi lapsen ja biologisen perheen oikeudellisia suhteita ja perimysoikeutta. Kafala on määräaikainen sopimus lapsen täysi-ikäisyyteen asti. Adoptio ei ole määräaikainen vaan pysyvä. Kafala voidaan purkaa, toisin kuin adoptio. 

Adoptiopäätös ei voi olla Suomen adoptiolainsäädännön mukaan osapuolten välinen sopimus, luonteeltaan väliaikainen tai peruttavissa. Adoptiopäätöksen voi tehdä vain adoptiolainsäädännön mukaisesti toimivaltainen viranomainen. Päätöksen tulee perustua lapsen lähtömaan adoptiolainsäädäntöön.

Tosiasiallinen asuinpaikka (engl. habitual residence) määrittelee sen, missä asiasi tullaan käsittelemään.  

1. Jos tosiasiallinen asuinpaikkasi on ollut Suomi välittömästi (vähintään vuoden) ennen, kun adoptio on tehty, adoptioon tulee hakea adoptiolupaa Suomessa. Hakeudu ensin adoptioneuvontaan ja hae tämän jälkeen adoptiolupaa. 
2. Jos asuinpaikkasi on ollut muu kuin Suomi, asuminen ulkomailla on perustunut muuhun kuin adoptiotarkoitukseen ja se on ajoittunut välittömästi (vähintään vuoden) ennen adoptiota, arvioi adoptiopäätöksen tunnustamisen mahdollisuutta Helsingin käräjäoikeus. Lue lisää käräjäoikeuden verkkosivuilta.

Adoptionsrådgivning är en socialvårdstjänst som styrs av social- och hälsovårdsministeriet. Det centrala verktyget är social- och hälsovårdsministeriets handbok för dem som ger adoptionsrådgivning.  

Adoptionstillstånd är alltid förenat med en skyldighet att informera adoptionsnämnden om väsentliga förändringar i de sökandes förhållanden. Skyldigheten gäller både den som tillhandahåller adoptionsrådgivning och adoptionstjänstorgan som beviljats tillstånd. Gör en anmälan om ändrade förhållanden.