Barn och ungdomar med romsk bakgrund inom barnskyddet – nationellt delaktighetsforum samlade cirka 300 deltagare till den nya myndigheten

I mars 2026 ordnade Tillstånds- och tillsynsverket ett nationellt webbinarium, som samlade yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården, organisationsaktörer och myndigheter från olika delar av Finland. Evenemanget var en av de första nationella diskussionsarenorna för den nya myndigheten, som inledde sin verksamhet i början av året, och behovet var genast uppenbart: det finns ett tydligt behov av en gemensam, öppen och även kritisk diskussion.

Ämnet var den ställning som barn och ungdomar med romsk bakgrund har inom barnskyddet, särskilt vid beslut om vård utom hemmet. Det är ett tema där barnets bästa, grundläggande och mänskliga rättigheter, kultursensitivitet och jämlikhet inom servicesystemet flätas samman.

Evenemanget uppstod ur ett behov av att svara på de frågor och orosmoment som Tillstånds- och tillsynsverket har fått ta emot från fältet och myndigheterna. Det har återkommande uppstått problem i samband med placeringar av barn med romsk bakgrund, och samtidigt har det väckts frågor om huruvida jämlikhet och barnets bästa i praktiken uppfylls i alla situationer. Målet med evenemanget var att samla erfarenheterna från fältet och myndigheternas synpunkter; inte bara för att beskriva situationen, utan också för att söka en riktning framåt.

Under anförandena påminde man om att man inte kan se på relationen mellan romska familjer och myndigheter utan att beakta dess historia. Assimilationsförsöken och kontrollen av den romska befolkningen i det förgångna har satt sina spår, vilket fortfarande tar sig uttryck i bräcklig tillit och rädsla för myndigheterna. Detta har direkt inverkan också på barnskyddet: det kan dröja innan man söker hjälp, och vid mötena accentueras behovet av att verkligen bli hörd och förstådd. I flera anföranden betonades att romska familjer inte önskar särbehandling, utan vill bli bemötta som individer, med respekt och öppenhet.

Barnets bästa i centrum

Barnets rättigheter utgjorde en stark grund för diskussionen. Barnets bästa framstod inte bara som en princip, utan som en konkret skyldighet som bör styra allt barnskyddsarbete. För barn med romsk bakgrund betyder detta även att rätten till det egna språket och den egna kulturen verkligen tillgodoses, även under placeringen. Samtidigt påminde man om att barnets rätt till trygga och kontinuerliga mänskliga relationer samt rätten att bli hörd är centrala i alla beslut. Att stärka kännedomen om romsk kultur, aktivt rekrytera familjevårdare med romsk bakgrund samt förtydliga tillsynen och styrningen sågs som centrala metoder för att främja romska barns bästa och romska barns rättigheter.

I flera anföranden återkom man dock ständigt till vardagsnivån: bemötandet. Utmaningarna i interaktionen handlar om upplevelser av att inte bli förstådd eller av att saker och ting inte diskuteras öppet. Genuint lyssnande, direkt och respektfull interaktion samt känslighet för att identifiera olika bakgrunder och känslor skapar förtroende. Ett av de starka budskapen i diskussionen var att kulturen inte förklarar allt, men förståelse för den hjälper både barnet och yrkespersonen.

I de avslutande anförandena riktades blicken mot framtiden och det gemensamma ansvaret. Behovet att lämna motsättningarna bakom sig framkom tydligt. Barnskyddet är inte bara myndigheternas uppgift och inte heller enbart familjernas ansvar, utan en gemensam uppgift för oss alla för barnens bästa. 

I deltagarnas respons beskrevs diskussionen som ärlig, mångsidig och nödvändig. Samtidigt var budskapet tydligt; det här är bara början. Behovet av att fortsätta det gemensamma arbetet för att stärka ställningen inom barnskyddet för barn med romsk bakgrund är uppenbart.

Det nationella webbinariet visade att det nya Tillstånds- och tillsynsverket spelar en viktig roll när det gäller att möjliggöra en gemensam diskussion. När olika aktörer samlas vid samma bord uppstår en möjlighet att inte bara dela information, utan även möjliggöra nätverk för tväradministrativt samarbete.