Indrivningsföretaget fick inte av gäldenären kräva en betalningspåminnelsekostnad som översteg maximibeloppet för kostnader inom indrivning av konsumentfordringar

LVV-U/33358/2026, Verksamhetsenheten för näringstillsyn och rättsskydd, Datum: 11.3.2026

Beskrivning av ärendet

En privaträttslig parkeringstillsynsavgift på 60 euro hade överförts för indrivning till indrivningsföretaget. Indrivningsföretaget hade i betalningspåminnelsen utöver 5 euro som är maximibeloppet för betalningspåminnelsekostnaden dessutom krävt en kostnad på 1,90 euro. Denna extra kostnad bestod av åtgärder vars syfte var att utreda den rätta gäldenären och gäldenärens kontaktuppgifter. Enligt indrivningsföretaget hade det här lett till mer arbete än vanligt för vilket man kunde kräva den extra kostnaden i fråga.

Beslut i ärendet

Indrivningsföretaget handlade i strid med lag och god indrivningssed då det i en betalningspåminnelse hade krävt en kostnad på 1,90 euro som översteg 5 euro som är maximibeloppet för betalningspåminnelsekostnaden.

Beslutsmotivering

Tillstånds- och tillsynsverket ansåg att indrivningsbolagets förfarande var sedvanligt indrivningsarbete för att driva in en privaträttslig parkeringstillsynsavgift, till vilket det hör att ta reda på den rätta gäldenären och dennes kontaktuppgifter. Ett dylikt arbete ansågs inte föranleda andra kostnader än sådana som ingår i maximibeloppet för betalningspåminnelsekostnaden som är 5 euro.

Tillämpade bestämmelser

Lag om indrivning av fordringar 4 §, 10 § och 10 a §

Lag om indrivning av fordringar 513/1999 Lag om indrivning av fordringar | 513/1999 | Lagstiftning | Finlex

God indrivningssed God sed vid indrivning av konsumentfordringar -KKV