Adoptionsnämnden informerar: En norsk nationell adoptionsutredning lyfter fram riskerna med internationell adoption och rekommenderar att verksamheten utvecklas
Norge har publicerat en nationell adoptionsutredning som efterlyser en skärpt tillsyn, en omvärdering av finansieringsgrunden för adoptionstjänster samt tjänster baserade på specialkompetens inom adoption. Finlands adoptionsnämnd önskar att en motsvarande adoptionsutredning också görs i Finland. Sverige gjorde en utredning i fjol. Adoptionsnämnden drar inga direkta slutsatser utifrån resultaten från nationella utredningar i andra länder, men bekantar sig noggrant med den nya internationella informationen.
Motsvarande utredningar har även gjorts i andra europeiska länder. Informationen som erhållits från dessa utredningar är viktig för adoptionsverksamheten i Finland. Beslutet om att eventuellt genomföra en utredning i Finland fattas av Social- och hälsovårdsministeriet som styr adoptionsverksamheten. Ministeriet har inte fattat något beslut om att göra en utredning i Finland, utan följer utvecklingen. Adoptionsnämnden har meddelat SHM att adoptionsnämnden och alla de finländska adoptionsaktörerna som är representerade i den gärna erbjuder sitt stöd ifall ett beslut om att genomföra en nationell utredning fattas. En nationell utredning kan hjälpa att identifiera utvecklingsbehov i adoptionssystemet.
”Enligt mig vore en nationell utredning i Finland mycket önskvärd, eftersom det finns ett starkt stöd för detta från både vuxna adopterade och adoptionsnämndens plenum. Vi i adoptionsnämnden oroar oss också för de tjänster som finns tillgängliga för personer som adopteras i framtiden”, säger ordföranden för adoptionsnämnden Irene Pärssinen-Hentula.
Finland har dessutom en lång historia av inhemsk adoption samt en period när Finland var det överlåtande landet i internationella adoptioner. Om en utredning om Finland genomförs borde även dessa delar inkluderas.
Flera europeiska länder har ansett det vara befogat att stärka strukturerna och resurserna för tillsyn. Det framhävs också i den norska rapporten. I Norge identifieras dessutom viktiga utvecklingsområden för att adoptioner ska lyckas. En central faktor är att det finns tillräcklig specialkompetens inom adoption inom familjetjänsterna.
Sverige publicerade en nationell adoptionsutredning i juni 2025. Utifrån rekommendationen i utredningen har Sverige nu beslutat att inrätta ett resurscentrum för adopterade som inleder sin verksamhet den 1 januari 2027. Centrumet har som mål att tillgodose stödbehovet hos adopterade och samordna servicen som tidigare varit splittrad mellan flera aktörer.
Adoptionsnämnden betonar rätten till information samt rätten till stöd
De nationella utredningarna kan också väcka oro hos de adopterade och deras familjer. I Finland har alla parter i en adoption alltid rätt till psykosocialt stöd från adoptionsrådgivningen när en adoption väcker funderingar eller frågor. Adoptionsrådgivning tillhandahålls av välfärdsområdenas familjerättsliga enheter eller via Rädda Barnen rf. Personer som adopterats från utlandet behöver dessutom eftertjänster via internationella adoptionstjänstorgan när det gäller förfrågningar riktade till målländerna.
Adoptionsnämnden betonar att rätten till information för vuxna adopterade ska främjas i alla situationer.
”Man kan med låg tröskel kontakta adoptionsnämnden vid misstankar om den egna adoptionens laglighet. I dessa situationer samarbetar adoptionsnämnden med mållandets centrala adoptionsmyndighet samt med finländska adoptionstjänstorgan så att frågorna börjar utredas. Till skillnad från de övriga nordiska länderna har vi hittills fått väldigt få sådana anmälningar i Finland. Det kan delvis förklaras med att man i Finland inte har genomfört så många privata adoptioner, och att adoptionsverksamheten har haft en lägre volym än på annat håll”, berättar Pärssinen-Hentula.
Finland har betydligt färre adopterade från utlandet än Norge och Sverige
Den första adoptionslagen som reglerar internationella adoptioner trädde i kraft 1985 när adoptionsnämnden grundades. Mellan 1985 och 2025 adopterades 5 049 barn till Finland via finländska adoptionstjänstorgan. I Norge har man genomfört drygt 20 000 internationella adoptioner och i Sverige drygt 60 000.
”I Norge och Sverige inleddes den internationella adoptionsverksamheten betydligt tidigare än i Finland, och även antalet länder som man adopterar från har varit större. Den mer begränsade kontexten för internationella adoptioner i Finland har varit en skyddande faktor för adoptionernas laglighet”, konstaterar Pärssinen-Hentula.
Mer information
chef, adoptionsnämndens ordförande Irene Pärssinen-Hentula, 029 525 5136
[email protected] (på plats 22–25.6.)
Läs mer
- Norges nationella adoptionsutredning (på norska)
- Nyhet från Sveriges nationella adoptionsutredningsgrupp
- Regeringen inrättar nationellt resurscentrum för adopterade